Koloniala kvarlevor i samepolitiken
Begrav mitt hjärta vid Udtjajaure
av Udtja Lasse (Lars Norberg)
En berättelse om 200 år av övergrepp. Sverige och Norge har berövat samerna deras urgamla rätt att utan hinder av riksgränser föra sina renar till bete i de hävdvunna betesmarkerna. Ingen ersättning för intrången har erlagts.
Läsarnas röster
”Den här boken hör till de viktigaste jag läst, jag grät floder när jag sträckläste den. Det var så rörande att någon satte ord på allt det vi i Sápmi vet som sker, men som ingen utifrån vill kännas vid. Lars har visat på en sida jag önskar alla tjänstemän, diplomater och handläggare som arbetar med frågor som rör samer hade.”
”Sakinnehållet är bedövande … borde bli lärobok i skolorna … varje riksdagsman borde lära sig den utantill.”
”En engagerande bok … Jag håller med praktiskt taget allt du säger.”
Filmen om boken
Ur boken
Boken växer fram ur Lars Norbergs erfarenheter som Sveriges förhandlare mot Norge om den gränsöverskridande renskötseln 2003–2004 – och ur upptäckten av hur svenska staten genom århundradena behandlat sina samiska medborgare. Från tiden före riksgränserna, via Lappkodicillen 1751, till 1972 års renbeteskonvention som konfiskerade 70 procent av de svenska samernas marker i Norge utan ersättning.
”Det framstår som ett opåkallat svenskt förräderi riktat mot den egna samiska befolkningen.” – ur Lars Norbergs anförande i Jokkmokk den 6 mars 2013, som återges i sin helhet i boken och här på sajten.
Läs mer om bokens teman
Samernas historia före riksgränserna
Hur samerna levde fritt i Sápmi, betade renar över hela norra Fennoskandien och betalade skatt till tre kungar.
Lappkodicillen 1751
Tillägget till gränstraktaten som erkände samernas urgamla rätt – ”samernas Magna Carta” – och fortfarande gäller.
Gränsen som delade Sápmi
Hur riksgränserna delade samefolket och ställde syskon och renbeteslagar på varsin sida av gränsstenarna.
Förhandlingarna med Norge
Ambassadören som blev ”Udtja Lasse” – och striden om det gränsöverskridande renbetet 2003–2004.